asphem

Verksamhetsidé

Förutsägbarhet

Vi lägger särskild fokus på att ta hänsyn till den placerades önskemål inför flytt till familjehemmet. Personer med AST kan ibland ha svårt att hävda sina behov och att föreställa sig förändringar. Av den anledningen har vi ett strukturerat kartläggningsmaterial vars syfte är att skapa trygghet och förutsägbarhet inför flytten till familjehemmet.

Tydlighet

Vidare har den placerade tillgång till ett utvärderingsmaterial inspirerat av BBiC. Materialet syftar till att göra vardagen begriplig och överskådlig för den som bor i familjehem samt att uppmärksamma och tydliggöra framsteg i utvecklingen. Om den placerade vill det kan materialet delas med ansvarig socialsekreterare. Förhoppningen är att materialet ska bli ett verktyg som den placerade kan ha nytta av i sitt liv även efter avslutad placering. Våra familjehem har också tillgång till materialet ”Jag och min diagnos”. Materialet kan användas för att den placerade ska få en utökad självkännedom gällande sina styrkor, svårigheter och behov.

Vi lägger dessutom särskild fokus på trygghet och förutsägbarhet vid umgänge med biologisk familj samt utslussning från familjehemmet.

Mål med placeringen

Den placerade med AST har samma behov som andra av en omgivning som är aktiv i sin närvaro, som stöttar och ser, som håller när det blåser och som möter ens person med snälla ögon. Utifrån sin funktionsnedsättning tillkommer dessutom en del behov. AST ingår i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utifrån vad vi kommit fram till inom forskningen idag är tillståndet livslångt. Det går inte att bota AST, men det går att lära sig att leva med det och ha ett gott liv trots sitt särskilda tillstånd.

En mycket viktig del i att hitta sätt att förhålla sig till sin tillvaro är att känna till sina egna styrkor och svårigheter. Att kunna förmedla behov av hjälp eller utforma en plan B för besvärliga och påfrestande utmaningar är viktigt, liksom att hitta en livsbalans som förebygger utmattning och stressrelaterad tilläggsproblematik.

Målet med placeringen är att den placerade ska ha en bra tillvaro under sin tid i familjehemmet samt att han ska hitta de verktyg som han behöver för att kunna leva ett gott liv efter familjehemstiden utifrån sina förutsättningar.

Vem är jag? Vad vill jag? Vad kan jag?

Viktiga grunder för en okej tillvaro och hyfsade framtidsutsikter kan vara att få koll på:

  • Relationer: Vilka relationer har jag? Hur hanterar jag dem? Hur tar man initiativ till och behåller relationer? Hur vet jag om en relation är bra för mig?
  • Fritid: Hur fyller jag min fritid? Vad fyller på min energi? Finns det fritidsaktiviteter som jag vill prova på? Hur mycket orkar jag?
  • Vardag: Vilka vardagssysslor kan jag? Vad behöver jag kunna? Finns det sådant jag inte kan lära mig?
  • Identitet: Vad är jag-vad är AST? Vad är jag bra på-vad är svårt för mig? Vilka goda val har jag gjort i livet? Hur löser jag problem? Vad får mig att känna motivation?
  • Problematiska beteenden: Finns det sådant som jag gör som skadar mig eller min omgivning? Vilket stöd behöver jag för att ersätta dessa beteenden med andra, mindre skadliga och hur kan vi hitta sätt för att jag inte ska hamna i samma problem igen?

Bemötande och förhållningssätt:

Personer med AST har annorlunda funktion inom socialt samspel och beteenden. Denna annorlunda funktion ställer till det så pass mycket att de har svårt att få till ett fungerande vardagsliv utan stöd. Orsakerna till svårigheterna är bland annat bristande förmåga att förstå sig på andra människors inre liv och att sätta sitt eget beteende i relation till andra. En förmåga att se till detaljer snarare än helhet gör att många upplever omvärlden som fragmentarisk och oförutsägbar. Dessutom gör bristande exekutiva förmågor att det blir svårt att planera, organisera och genomföra sina planer, samt att vara flexibel.

Konsekvenserna av att leva med dessa svårigheter blir ofta att man utsätts för över- eller underkrav, att man får svårt att påverka sin situation och att man inte upplever sin omvärld som begriplig. Ibland leder detta till psykisk ohälsa.

För att förebygga problematiska beteenden, men också för att skapa en hållbar miljö för personer med AST används olika grundstenar:

Kommunikation: För att kunna förmedla oss och påverka vår omgivning måste vi ha fungerande sätt att kommunicera med varandra. De flesta unga med AST och normalbegåvning har ett talat språk, men har svårt att tolka det andra säger samt översätta vad de ska göra med informationen.

Struktur och förutsägbarhet: Väldigt många med AST behöver tänka aktivt på det som bara går av sig själv för många utan AST. Sådant som vi gör på rutin, så som att äta, duscha, plocka ur diskmaskinen etc tar massor av energi om man hela tiden måste använda sitt medvetna tänk för att genomföra.
Genom att kompensera dessa brister genom yttre stöd så som påminnelser kan personen med AST spara energi och känslan av att ständigt misslyckas med andras krav. Man kan också behöva förutsägbarhet inom socialt umgänge genom till exempel sociala berättelser och program för sociala aktiviteter.

Hitta aktivitetsnivån: Ett behov av förutsägbarhet kan ibland göra att man isolerar sig från en värld som upplevs otrygg. Det är viktigt att få processtid, och att vi är medvetna om att personer med AST ofta behöver längre processtid än personer med typisk utveckling. Dock behöver man hitta en aktivitetsnivå som fungerar, då tristess i sig kan utlösa problematiska beteenden.

Kunskap om sig själv: Genom olika strukturerade kurser kan personen bygga på sin kunskap om sig själv i relation till sin omgivning och sin funktionsnedsättning. Att identifiera stressorer och hantera frustration är några viktiga delar i detta.

asphem, asplöv